En maskeradbal kantad av kungamord, en aktuell könsdebatt och en modeshow utan dess like. Teaterföreställningen Drottningens juvelsmycke spelas just nu på Örebro länsteater.
Teaterpjäsen Drottningens juvelsmycke är en fartfylld och humorfull tolkning av Carl Johan Love Almqvist klassiska roman från 1834. Uppsättningen skulle kunna liknas vid ett guld- och silverglittrande kakfat i flera våningar, överfyllt med macarons i pastellvärldens alla nyanser och storlekar. Utsökt, exklusivt och välsmakande.
Föreställningen, som har tydliga musikalinslag, startar med en färgstark öppningsscen som gestaltar den ökända maskeradbalen den 16 mars 1792 under vilken kungen, Gustav III, blir skjuten. Under stor turbulens sätts ramarna för pjäsens handling: vem dödade kungen? Dock är mordet på Gustav III endast en del av en större handling. Den centrala berättelsen utgår istället från huvudkaraktären Tintomara och hennes liv och leverne som androgyn och klåfingrig balettdansös vid hovet med en försmak för bus och förvirringsskapande. Tintomara stjäl under maskeradbalen drottningens juvelsmycke och blir även vittne till dödsskjutningen av kungen. Rädd och förvirrad flyr Tintomara undan kungens män och åskådarna får sedan följa henne på hennes flyktresa under resterande delar av pjäsen.
Örebro länsteater lyckas lyfta dagsaktuella samhällsfrågor i sin 1700-talsfiltrerade föreställning som aktualiserar vår tids könsdebatt. Pojke älskar flicka, flicka älskar flicka och pojke älskar pojke. Herrar spelar damer, och damer spelar herrar och det fungerar utmärkt. Peter Jansson i rollen som husan Julie får flertalet gånger hela publiken att brista ut i skratt och hans insats är värd att prisas. Jansson må vara scenens drottning men Malin Berg är bokstavligt talat kung på scen och står för pjäsens kanske färgstarkaste och stadigaste rolltolkningar.
Musiken är en fröjd för öronen och sånginsatserna från skådespelarna är mycket bra, castingen är utmärkt genomförd och alla karaktärer välspelade. Dessutom är både scenografi och kostymer en fröjd för ögat och en modeshow i sig själv. Om pjäsen blir långdragen finns det med all säkerhet en fantastisk outfit att beskåda i väntan på att handlingen ska trappas upp igen.
Den vane och kulturälskande teaterbesökaren kan inte annat än att buga och bocka för en fantastisk pjäs. Jag vill varmt rekommendera så väl vana som ovana teaterbesökare att besöka Örebro länsteater i vår och njuta av det delikata macaronfat som de bjuder på.
/ Linnéa Hane Skribent
Comments