Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribentens, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.
–
”Örebro universitet klättrar på internationell ranking” var rubriken till en nyhet på Örebro universitets (ORU) hemsida den 12 september 2019. Citeringar är det som lyfts fram som främsta framgångsområde medan det man ska bli bättre på är internationalisering. ”Vi har hela tiden förbättrat våra värden” säger rektor. Men hur står det till med utbildningens värden i rankingen och varför nämns de inte alls när universitetet presenterar rankingen?
Internationella universitetsrankingar har sett ökad popularitet och betydelse under 2000-talet. Flera aktörer har anammat uppgiften att skapa internationella rankinglistor med syftet att ge studenter, forskare, universitetsledningar och företag en tydlig och lättillgänglig bild av hur universitet runt om i världen kvalitetsmässigt står sig i förhållande till varandra. De går under namn som exempelvis Times Higher Education, QS och Shanghailistan. Det underlag som de använder för att jämföra lärosäten är vanligtvis en blandning av empiriskt material och lärosätets ”rykte” baserat på åsikter från akademiker. Med det underlaget formulerar de vad som är kvalitet och vad som inte är det inom högre utbildning, en kvalitetssyn som världens universitet nu anpassar sig efter för att synas internationellt.
ORU är inte ett undantag när det kommer till att vilja synas på dessa listor och Times Higher Education (THE) är den rankingaktör som ORU har valt att fokusera på och lyfta fram i sina informationskanaler. Det är den enda rankinglistan som ORU finns med på och inte nog med det så finner sig ORU idag på den höga placeringen 351-400 på THE:s världsranking av universitet.
THE:s ranking grundar sig på fem bedömningsområden: citeringar, forskning, utbildning, intäkter från näringsliv och internationalisering. På samtliga områden har ORU sedan den förra rankingen gått framåt, förutom på området utbildning där man har backat. I 2018 års ranking var ORU:s utbildningspoäng i THE:s ranking 18.6/100, år 2019 var den 18.5/100 och i årets rankning 2020 var poängen 17.6/100.
Poängen 17.6 poäng av 100 möjliga inom utbildning är låg för ett universitet på den placeringen. Universitetet skriver att den höga citeringspoängen (88/100 i årets ranking) är ett tecken på god kvalitet inom forskningsområdet. Då följer logiken att den låga poängen inom området utbildning är ett tecken på mindre god kvalitet.
Jag har förståelse för att ORU känner sig tvungna att delta i och marknadsföra internationella rankingar för att kunna öka sin samverkan med andra lärosäten, få fler internationella studenter och ökad finansiering från näringsliv. Det är så spelplanen ser ut för tillfället.
ORU har nu, genom att under fem år lyfta fram sin rankingplacering, valt att se THE:s ranking som ett legitimt mått för vad som är god och dålig kvalitet – det är ju ändå rankingarnas syfte. Dock väljer man i sin information till omvärlden att plocka russinen ur kakan och förhålla sig till rankingens resultat på ett minst sagt okritiskt sätt. ORU lurar studenter, akademiker och företag genom att inte ge alla sidor av sin placering och skadar inte minst diskussionen om hur vi skapar den bästa möjliga utbildningen. Kan inte universitetet lyfta fram, bemöta och stå för alla delar av rankingen borde rankingen inte lyftas fram över huvud taget. ”Vi har hela tiden förbättrat våra värden” stämmer inte.
Arvid Hanell Student, Offentlig förvaltning och ledning
Källor: Örebro universitet, Times Higher Education (27 september 2019) https://www.timeshighereducation.com/world-university-rankings/orebro-university Johan Schnürer om THE:s ranking (27 september 2019) https://www.oru.se/nyheter/orebro-universitet-klattrar-pa-internationell-rankning/
Vill du replikera på debattartikeln? Skicka då ett mail till chefredaktor@losnummer.se!
Comments