Följande text är en debattartikel och åsikterna är skribenternas, inte Lösnummers. Lösnummer är religiöst, fackligt och partipolitiskt obundna och ska bland annat verka som ett forum för debatt kring Örebro universitet och Örebro studentkår.
–
Sedan millennieskiftet blev det lagstadgat i högskoleförordningen (1993:100) att:
14 § – “Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten skall hållas tillgängliga för studenterna. Förordning (2000:651).”
På Örebro universitet är denna möjlighet ett faktum, men svarsfrekvensen från studenterna leder Örebro universitet till en håla av negativa trender. Är det studenternas fel? Eller är upplägget med kursvärderingar felaktigt utformat?
Visionen är att kursvärderingarna ska ha en svarsfrekvens motsvarande 100 % från kursdeltagarna. Dock landar en hög majoritet av kurser på en svarsfrekvens under 50 % varje termin. Tittar vi närmare på några av de större kurserna, som anordnas vid Örebro universitet, ser det ut såhär:
Kriminologi 1 (Hösttermin 2018) hade en svarsfrekvens på 34,2 % (38 stycken).
Företagsekonomi, Företagets affärer och styrning, grundkurs (Vårterminen 2019) hade en svarsfrekvens på 33,3 % (27 stycken).
Företagsekonomi, grundkurs (Vårterminen 2019) hade en svarsfrekvens på 17,6 % (19 stycken).
Algebra och analys för högskoleingenjörer (Höstterminen 2018) hade en svarsfrekvens på 14,8 % (30 stycken).
Rättens grunder (Höstterminen 2018) hade en svarsfrekvens på 40 % (54 stycken).
Det bör vara av Örebro universitets intresse att utveckla kvaliteten på utbildningar som erbjuds. Det är däremot inte hållbart när studenters enda sätt att ge åsikter på utbildningen, inte ger någon effekt på grund av låg svarsfrekvens.
Vi lever i ett samhälle där modellen “vinst – vinst” är verklighet och idag finns det ingen vinning för studenter i att svara på kursvärderingar. Självklart kan det låta absurt eftersom det handlar om utvecklingen av studentens utbildning – men är det verkligen absurt? Det för ingen fördel för studenter att bidra. Det ger inte ens karmapoäng som vid välgörenhet. Vill Örebro universitet utvecklas, vara framåtsträvande och attraktivt för potentiella studenter bör det ligga i deras intresse att erbjuda en utbildning som hela tiden utvecklas.
Örebro studentkårs förslag är:
Göra det möjligt för studenter att få återkoppling på deras åsikter.
Säkerställa att alla studenter i alla utbildningar skriver kursvärderingen i början av introduktionsföreläsning efter examinerad delkurs.
Det första förslaget handlar om att studenter efter avslutad kurs får en återkoppling vid nästkommande terminsstart på hur resonemanget kring åsikterna har gått och vilket resultat de har gett. Det är en vinst för studenterna eftersom de får veta att de kan påverka kvalitén på utbildningen. Idag får studenterna endast en återkoppling av åsikter från föregående kursdeltagare, åsikter som de inte har möjlighet att påverka eftersom ändringar redan är gjorda. Det andra förslaget innebär en lättare möjlighet för studenter att påverka utbildningen om kursvärderingen genomförs direkt efter varje delkurs. Studenterna kommer lättare komma ihåg vad de har läst och vart deras åsikter ligger.
Dessa förslag kommer med största sannolikhet att göra det lättare för studenterna att lita på att Örebro universitet har tagit deras åsikter i beaktning vid ändringar. Det finns utan tvivel andra tillvägagångssätt att höja svarsfrekvensen på, som att exempelvis införa det som 1 högskolepoäng för varje skriven kursvärdering, men vi behöver nog inte gå så långt.
Örebro studentkår
Nicolaie Kattah, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar
Abdirizak Yusuf Muhamed, ordförande
Referenser:
–
Vill du replikera på debattartikeln? Skicka då ett mail till chefredaktor@losnummer.se!
Comments