I del ett av denna granskning, ”Ökad fusk under pandemin-vad säger statistiken?” tittade vi närmare på statistiken för fuskärenden hos disciplinnämnden under 2019, 2020 och VT2021. Där avläste vi att tre institutioner stack ut, Naturvetenskap och Teknik, Hälsovetenskaper och Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. De är alla på topp-tre listan av högst andel fusk på institutionerna och vi såg även att två av dessa institutioner haft en ökning av fuskärenden under de granskande åren. Vi har kontaktat de respektive prefekterna på de berörda institutionerna som alla gick med på att besvara våra frågor.
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK
Peter Johansson är prefekt på institutionen för Naturvetenskap och Teknik samt är han även professor i Fysik. Vi hör av oss till Peter som går med på att besvara våra frågor över mejl. Vi börjar med att dela med oss av den framtagna statistiken.
Vi ber Peter kommentera om att institutionen förNaturvetenskap och Teknik haft den högst ökningen av ärenden hos disciplinnämnden. Han vill först inte kommentera då han påpekar att det endast skulle vara spekulationer.
-Om jag ändå ska spekulera något tror jag att pandemin påverkat NTs examinationer på ett lite annorlunda sätt än vad som är fallet på många andra institutioner. Vi har en relativt stor andel examinationer som fokuserar på färdigheter som blir svåra att flytta från tidigare examinationsformer (salstentamen) till hemtentamen; det är svårt att kontrollera att det inte förekommer otillåtet samarbete mellan studenter.
Peter går djupare in på det och förklarar vart skillnaderna mer ligger någonstans.
-Om jag generaliserar något så består många typiska examinationsuppgifter hos oss av uppgifter som testar färdigheter av olika slag. Inom matematik handlar det i många fall om räknefärdigheter, inom teknikämnen om problemlösning av flera olika slag. Jämfört med andra institutioner har vi nog inte lika mycket examinationer som testar rena faktakunskaper och heller inte fullt lika mycket uppgifter av uppsatskaraktär där de givna ramarna för uppgiften är väldigt vida.
Peter fortsätter,
-När vi nu återgår till ett mer normalt läge tror vi att antalet disciplinärenden bör minska igen. Samtidigt har lärare och andra hos oss nu en större medvetenhet om förekomsten av fusk och också en något bättre beredskap att hantera det.
”Hemtentamen har öppnat möjligheter för fusk som på Institutionen inte tidigare funnits i lika stor utsträckning” -Peter Johansson, prefekt på Institutionen för Naturvetenskap och teknik
Jag ställer en vidarefråga på Peters kommentar,
När det är svårt att kolla om det sker otillåtet fusk mellan studenter när det är hemtentamen borde inte era ärenden logiskt sätt gått ner i antal då?
-Det jag misstänker händer med de förutsättningarna (och som jag känner till från ett antal konkreta exempel) är att en hemtentamen kan leda till otillåtet samarbete mellan studenter som kanske tror att sånt överhuvudtaget inte kan upptäckas. Den rättande läraren får ändå en indikation om att något kan vara konstigt genom att svaren från olika studenter är misstänkt lika. Den här typen av kontroll kan inte riktigt göras med hjälp av verktyg som Urkund; om saker är rätt gjorda ska de ju leda till samma svar. Det är snarare de osannolika, men samstämmiga, felaktiga svaren från flera olika studenter som ger anledning till misstankar om fusk. Ibland kan misstankarna ledas i bevis så att disciplinnämnden fäller de inblandade studenterna, men ibland är bevisen (indicierna) för svaga och då ska förstås studenterna frias
Han avslutar,
-För att sammanfatta har hemtentamen öppnat möjligheter för fusk som på NT inte tidigare funnits i lika stor utsträckning. Antalet fall av misstänkt fusk ökar alltså rätt naturligt som en följd av det.
HÄLSOVETENSKAPER
Lösnummer hör av sig till prefekten för institutionen för Hälsovetenskaper, Elisabeth Ericsson. Men vi skickas vidare och får istället chansen att prata med pro-prefekten Malin Prenkert . Hon välkomnar in mig till hennes kontor i prismahuset.
Efter att ha tagit en titt på statistiken säger Malin att hon tror inte studenter nödvändigtvis ”fuskar” mer på vissa intuitioner utan att det mer kan att ha med hur noga lärarna är.
-Det gäller att man håller frågan kring fusk levande bland lärarna, och det tycker jag vi gör på Hälsovetenskaper.
Hon går vidare med att att prata om att inom de yrken som institutionen för Hälsovetenskaper utbildar till så får det väldigt stor konsekvens om studenterna har fuskat.
-Vi utbildar biomedicinska analytiker, idrottslärare och sjuksköterskor. Man vill inte möta en sjuksköterska som fuskat sig igenom sin utbildning. Det kan ge jättestora konsekvenser för patientsäkerheten.
Därmed menar Malin att det redan innan pandemin pågått en konstant diskussion om fuskande. Samtidigt anger hon att de ökat andelen tentor som går via WISEflow.
”Jag tror att vi är bland de intuitioner som trots pandemin haft flest salstentor för att vi ser patientsäkerheten som en konsekvens om man fuskar.” Malin Prenkert, pro-prefekt på institutionen för Hälsovetenskaper.
Malin Prenkert
Malin berättar att inför mitt besök så pratade hon med de fem enhetschefer dem har för att höra hur dem jobbar med frågan. Där anger alla att de lyfter frågan med sina lärarkollegor, kursledningar, nära samarbete med juristerna och har en resurs på avdelningen som hjälper lärarna ifall det skulle vara misstanke om fusk.
-Jag tror att vi är bland de intuitioner som trots pandemin haft flest salstentor för att vi ser patientsäkerheten som en konsekvens om man fuskar.
Malin avslutar med att påpeka att det är sorgligt att ärenden på intuitionen ökat men att de tar det på största allvar.
HUMANIORA, UTBILDNINGS- OCH SAMHÄLLSVETENSKAP
Greger Andersson är professor i Litteraturvetenskap och har sen tre år tillbaka fått positionen som prefekt på intuitionen. Vi sitter inne i hans kontor som är kantat med böcker och pratar om fuskandet på institutionen.
-Det enda jag kan göra är att spekulera kring varför det skett en ökning. Men en spekulation är att att det har med att vi gått från att ha salstentamen till hemtentamen.
Han anger att Urkund används flitigt på institutionen. Han spekulerar även här att om man skulle titta över en lång tid och se en ökning så kan denna ökning mycket väl kunna vara till följd av att lärare mer konsekvent använder urkund nu. Men på kortsikt anger han dock att ökningen inte kan förklaras av att urkund.
-Vi har ett behov att konstant informera studenterna om vart gränsen går, ”När blir det fusk?”
Han fortsätter,
-Många studenter hamnar i en sits där de fuskar för att de varit omedvetna om vart den där gränsen går. För våran del innebär det att vi måste vara tydligare med informationen.
”Vi måste ta en diskussion ifall vi ska öka andelen salstentor eller inte.” Greger Andersson, prefekt på institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
Greger Andersson
Han nämner även att många institutioner varit ivriga att få gå tillbaka till salstentamen då de sätt en tydligare koppling mellan fuskande och examinationer på distans.
-Vi måste ta en diskussion ifall vi ska öka andelen salstentor eller inte.
Redan innan pandemin nämner Greger att disciplinnämnden gjort en analys att andelen ärenden ökade. Och till följd av detta diskuterades frågan även innan distansundervisningen sattes in.
Greger nämner att det finns en moralisk aspekt till att fuska.
Precis som pro-prefekten för Hälsovetenskaper nämnde att det kan bli en fråga om liv och död ute i arbetslivet för deras studenter ifall de fuskar anger Greger att den moraliska aspekten kan hänga med deras studenter ut i arbetslivet.
-Så stor aspekt av modern arbetsliv hänger på tillit. Det gäller att man kan lita på att man gör rätt.
Framåt anger Greger att de kommer sakta men säkert kommer behöva göra en omställning tillbaka när restriktionerna släpper. En omställning som han menar kommer vara krävande också.
-Det som vi då kommer se över är vad vi lärt oss om examinationer och fusk under pandemin.
—————————————————————————————————————————————————Detta är del 2 i en tre delars reportage serie om fuskande under pandemin på Örebro universitet. Här kan du läsa del 1.
Reporter, skribent och fotograf: Attessa Nilsson
Comments