Introfriden är en etablerad del av introduktionen för nya studenter. Syftet är att skapa en trygg och inkluderande miljö där ingen ska känna sig utsatt eller pressad. Men precis som med alla regler och normer finns det delade åsikter om både dess efterlevnad och effektivitet. Vissa anser att den är en nödvändig del av studentlivet, medan andra menar att den endast existerar på pappret.
Lösnummer har genom en granskning samlat in studenters uppfattningar om hur introfriden efterlevs i praktiken genom en enkät. I denna enkät ingick en fråga där studenter fick svara om sina egna erfarenheter angående introfriden. Kommentarerna visar att intentionen och verkligheten delar sig. Somliga anser att faddrarna och sektionerna gör ett bra jobb med att informera om introfriden, medan andra menar att den ofta bryts utan några påföljder.
En återkommande kritik är att även om det finns tydliga riktlinjer, är det få som tar dem på allvar.
“När introfriden kränks får det inga konsekvänser. Det är så dåligt!"
En annan student menar att tystnadskulturen kring regelbrott är det största problemet.
"Arbetet med introfriden förbättras för varje termin som går, men det finns fortfarande förbättringspotential. Till exempel att det i nuläget inte finns några ordentliga konsekvenser förutom att inte längre vara en del av den rådande introduktionen. Det pågår även en stor tystnadskultur som gör det svårt att göra något ordentligt åt det när introfriden väl bryts!"
Flera kommentarer pekar på att vissa sektioner tar introfriden på större allvar än andra.
"Min bild är att den efterföljs olika mycket bland olika kårsektioner. Bland de kårsektioner där jag upplever att introfriden inte efterföljs tas den inte heller på lika stort allvar."
En annan aspekt som lyfts är att vissa personer som tidigare brutit introfriden får återvända som faddrar, något som kan skapa en känsla av otrygghet.
"Upplever även att många kan komma tillbaka även om de brutit introfriden innan, eftersom de förmodligen känner styrelsen. Känns som att allt måste granskas rejält, och detta gäller samtliga sektioner."
Flera deltagare i granskningen upplever att det finns en normalisering av regelbrott och att introfriden snarare ses som ett skämt än en seriös policy.
"Ingen general bryr sig, ingen fadder bryr sig, det händer inget ifall någon ligger med en nystudent. En i princip värdelös regel som ingen följer."
Andra menar att problemet är större än enskilda faddrar, och att ledningen inom vissa sektioner aktivt bidrar till en kultur där regelbrottet accepteras.
"Fadderchefer skryter om hur många gånger de har brutit introfriden. Har hört fadderchefer skryta om att de går hem med en tjej under introt för att sedan undra varför en dyngrak tjej vaknade upp naken bredvid honom dagen efter."
Samtidigt lyfts det fram att det också finns exempel där introfriden efterlevs på ett föredömligt sätt.
"Faddrarna var enbart vänner med oss och gjorde det tydligt för oss hur introfriden var till för oss. Faddrarna var även duktiga på att inte hetsa om alkohol och sa vid varje lek orden ’om ni vill’."
Sammanfattningsvis tyder kommentarerna på att synen på introfriden varierar beroende på kårsektion, faddrar och ledning. Medan vissa sektioner verkar följa den strikt, finns det andra där den i praktiken är en obetydlig regel som ofta bryts utan några konsekvenser. Det finns en tydlig önskan från många studenter om att öka seriositeten kring introfriden och att införa mer effektiva påföljder vid överträdelser. Frågan återstår om framtida terminer kommer att medföra en förändring .
Skribent: Simon Franssén
Foto: Fanny Huss
Comments