Hur många känner till studentinflytandet vid Örebro universitet? Hur många vet vad studentinflytande innebär? Hur många vet att studentinflytande regleras i lagboken? I flera år har studenter påverkat kvaliteten på utbildningar och kanske även vid vissa tillfällen stoppat universiteten från att göra felbedömningar – men finns denna kultur kvar där studenten vill ha inflytande eller är det inte längre intressant?
Studentinflytande kanske endast uppmärksammas av studenter vid någon enstaka kurs där lagboken står som obligatorisk kurslitteratur trots att alla bör veta om det. Studentinflytande regleras i högskolelagen (1992:1434) och beskrivs speciellt i 2 kap. 7 §:
“Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation.”
Jag måste väl ändå tycka att den meningen är lite väl översiktlig. Exempelvis uppkommer lätt frågor om hur det ska gå till, vad som ska gälla och hur de beslutande och beredande organen ska arbeta. Under 2018 hände dock något på Örebro universitet. Universitetet tog beslut på en policy för studentinflytande, en policy som visar just vad som gäller för studentrepresentanter och vilka riktlinjer som finns för studentinflytandet vid Örebro universitet.
Policyn inleder med det vanliga om att Örebro universitet ska vara en attraktiv studieplats med aktiva studenter som vill utveckla universitetet till sin fulla potential. Detta följt av möjligheter och åtaganden hos inblandade aktörer och kommunikationen mellan Örebro universitet och Örebro studentkår, samt de årliga uppföljningarna. Men hur mycket kan denna policy innefatta? Finns det något som fattas? Finns det hinder på vägen som stoppar studentinflytandet? Och gör Örebro universitet något åt det som kommer upp på de årliga uppföljningarna?
Studentinflytande och studentrepresentanter bör vara det viktigaste att ta tillvara på för Örebro universitet och Örebro studentkår, men jag finner att det finns stora samhällsproblem samt organisatoriska problem hos de båda aktörerna. Vi kan börja med språkbarriärer. Under 2018 var det totalt 273 inresande studenter och totalt 405 aktiva doktorander där majoriteten av dessa pratar ett eller flera språk. Men hur ska dessa personer kunna representera studenter och doktorander? Finns den möjligheten? Jag tror verkligen inte det. I dagsläget talas det väldigt mycket om internationalisering på Örebro universitet, vilket troligtvis är upplyftande utanför Sverige. Men inom Sverige då? Det här är och kommer fortsätta vara ett stort problem, och som det ser ut i nuläget tror jag inte heller det kommer lösa sig på sikt. Jag menar, kan ens de personer jag belyser i problematiken läsa denna krönika?
Jag kan se ett annat problem hos Örebro universitetets struktur och det är hur mycket frihet institutionerna har fått över tid. Institutionerna är idag de närmaste organen till utbildning och forskning och samarbetar nära fakultetsnämnderna. Eftersom institutioner får ganska mycket frihet leder det till indirekta problem hos Örebro studentkår. Det finns ingen chans för Örebro studentkår att hålla koll på hur det går för studentrepresentanter i kårsektionerna, som exempelvis om alla studentrepresentanter i beslutande organ får ett arvode för deras uppdrag? Med tillägg till det tror jag inte att alla institutioner har koll på policyn för studentinflytande.
Ett annat stort problem jag ser sett till studentinflytande är ett så kallat generationsskifte. Jag tror att ett generationsskifte kan ha påverkat engagemanget hos studenter i de formella och politiska spelen. Det kan antingen vara att man helt enkelt inte är intresserad av politiska sammanhang eller så kan studenter blivit avskräckta av hur partiledare vart fjärde år pajkastar varandra och är rädda för att dessa och liknande härskartekniker ska föras vidare till universitetet. Med andra ord är politik inte längre ”poppis” och därav ett minskat engagemang. Ett resultat av minskat engagemang syns även på situationen i Grythyttan, där ett campus likt Hogwarts med några hundra studenter sitter i en position där studentinflytande är begränsat, om en inte kan flyga. Dessa studenter har ett studentinflytande begränsat till en plats och vill en student söka till att vara studentrepresentant måste den åka en lång sträcka för att göra det. Inte heller verkar studenterna där ha inflytande över politiken rörande studenterna i Hällefors kommun som Örebrostudenter har över politiken i Örebro kommun. Men vad görs åt detta? Absolut ingenting. Engagemanget för att förbättra deras situation har nått en absolut nollpunkt, samtidigt som inflytandet över Region Örebro län verkar vara icke existerande. Nu är det ju så att högskolelagen inte reglerar inflytande på andra aktörer än högskolor, men den borde nog göra det för att få de båda nämnda kommunerna och Region Örebro län att påverka studenternas livssituation.
Något mer jag känner att jag behöver belysa är att det inte endast finns problem i Örebro universitets och de övriga samhällsaktörernas engagemang till ett fungerande studentinflytande. Det finns även hinder i Örebro studentkår – och det är just kompetens i frågan kring studentinflytande. I sådana fall där studentrepresentanter inte får verktygen för att utföra sina uppdrag, går frågan och kritiken vidare till Örebro studentkår. Men det är inte heller studentkårens uppdrag att utbilda studenterna i studentperspektiv, för att det är något en student redan ska besitta. Det bästa skulle nog vara ett samarbete med Örebro universitet om årlig utbildning för studentrepresentanter i universitetets kvalitetsarbete. Jag får ju hoppas att Örebro universitet läser detta och tar till sig det jag precis skrev, annars får jag väl vända mig till tavlan i Örebro studentkårs reception där sittande rektor undertecknat att han lovar att lyssna på studenterna.
Vad finns då att göra? Är det ett generationsskifte och genuina intressen som är problemet, ja då är det svårt att göra mycket, men förutsättningarna för alla studenter att utöva studentinflytande behöver ändå vara närvarande i sin fulla kraft. Annars är det meningslöst att fortsätta på denna väg.
Örebro studentkår Nicolaie Kattah Vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar
Referenser:
Comments