Just nu pågår Kårvalet 2015 på Örebro universitet. Alla sektionsanslutna studenter har rätt att rösta in sina representanter i Örebro studentkårs fullmäktige. Men vad är det studenterna egentligen röstar för och vet de delegater som ställer upp i valet vilket ansvar de antar? Det är tveksamt om Örebro studentkår är den studentkår den borde vara och om alla förtroendevalda tar sina uppdrag på allvar.
Vad är en studentkår? Sedan kårobligatoriet försvann 2010 har den frågan ställts mer än en gång. Inte minst internt inom studentkåren och Sveriges förenade studentkårer (SFS). Men har man verkligen förstått vad svaret är?
Jag valdes in i Örebro studentkårs fullmäktigeförsamling (FUM) 2014 och ställde upp i valet till kårordförande samma år. Under det gångna året har jag följt arbetet i Örebro studentkår och dess högst beslutande organ, fullmäktige, med avtagande entusiasm och tilltagande oro.
Vet studentkåren vad en studentkår gör? Under min kandidatur till kårordförande-posten mötte jag kritik mot det faktum att jag inte tidigare varit ÖS-engagerad. Jag antog kritiken som befogad men bemötte den också med att just det gjorde mig lämpad att se och leda en organisation med nya ögon, visioner och strategier. Idag är jag tveksam till om kritiken överhuvudtaget var rättmätig.
Den normala gången är att genom det studiesociala arbetet och sektionerna nå fram till FUM och kanske kårstyrelsen. Sett till den väg Örebro studentkår tagit frågar jag mig hur bra den ordningen egentligen är och om kritiken inte istället borde vara motsatt, varför har vi inga tidigare oengagerade medlemmar i FUM, inga motvalls delegater eller fler från föreningar som inte är kårsektioner?
Örebro studentkår har fram till i år haft det högst problematiskt att hitta en valnämnd. Dess uppdrag är att möjliggöra förrättningen av vårt kårval. Valnämnden är två personer. Jag upprepar det: två personer. Alltså, utan engagerad och driven valnämnd – inget helt stadgeenligt val. Sveriges universitet och högskoleförbund rapporterade 2012 att studentinflytande är en erkänt avgörande faktor för hög utbildningskvalitet. Att ÖS inte förrän 2015 på ett stabilt och ordnat sätt kunnat ta fram en valnämnd om två personer utgör ett enormt demokratiproblem i en organisation som ska tillvarata studenternas rättigheter och säkra vår utbildningskvalitet.
Då kommer vi åter till studentkårens uppdrag. Vad är det egentligen? Som följd av kårobligatoriets avskaffande smalnades studentkårens uppdrag som uttryckt i lagtext av. Man skulle kunna säga att det specificerades till:
”En studentkår ska ha som huvudsakliga syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid högsko- lan. (Högskoleförordningen 4 kap. 9 §)”
Å ena sidan är uppdraget så klart socialt. En av bitarna i ”en studiesocial verksamhet”. Det innebär introduktion, sittningar, skidresor – det mesta sådant som din sektion arrangerar. Det är den delen som studenten betalar sin medlemsavgift för att kunna delta i. Å andra sidan finns studie-delen och det studiebevakande arbetet. Att säkra utbildningskvaliteten är den något mindre sexiga delen av en studentkårs uppdrag, men också den delen Örebro studentkår stora summor i statligt stöd för att sköta. Hur sköts det egentligen? Av egen erfarenhet i utbildningsbevakande arbete är det få som vet att det ens finns en organisation för det studiebevakande arbetet, ännu färre är medvetna om att det ska finnas representanter för studiebevakning i varje kurs eller åtminstone vid varje utbildning. Ett litet fåtal känner till den avlönade utbildningsbevakaren som sitter på kårkansliet för att driva dina frågor kring utbildningskvaliteten mot Örebro universitet. Ytterligare en del av arbetet med att säkra utbildningskvaliteten är tillsättande av studentrepresentanter i bl a utbildningskollegium, fakultetsnämnder, disciplinnämnd, och universitetsstyrelsen. Det är den kanske viktigaste delen av utbildningsbevakningen eftersom den gör undervisningen som bedrivs vid universitetet helt transparent för studenterna. Problemet här? Örebro studentkår kan inte tillsätta studentrepresentant-platserna. För alltför många av platserna finns ingen som vill vara studentrepresentant.
Frågan är inte varför Örebros studenter inte vill verka för öppenhet, demokrati och påverka sin utbildning till det bättre. Det vill de så klart som alla andra. Frågan är varför Örebro studentkår inte bättre informerar sina medlemmar om deras möjligheter att göra sitt universitet och sig själva mer konkurrenskraftiga och samtidigt tjäna en merit. Varför inte göra engagemang till något självklart snarare än valbart? Eller till någonting som är möjligt att välja bort. För på några av det studentrepresentant-platser som faktiskt är tillsatta står ÖS stol ändå tom när mötet börjar.
Utöver studiebevakning har ÖS som huvuduppdrag att öka förutsättningarna för de som studerar och för de som vill studera vid Örebro universitet. Också detta får kåren statliga medel för att sköta. ”Att öka förutsättningarna” är en omskrivning för omvärldsanalys, nätverkande och opinionsbildande. Studentkåren ska vara den självklara studentrösten i Örebro-regionen. Inte heller här får medlemmarna valuta för sina medlemsavgifter (eller skattepengar som finansierar kårens statliga bidrag för den delen). Nyligen släppte ÖS en utredning om minskad lärarledd tid. Härom året kom en utredning om bostadssituationen. Det är viktigt att utreda! Än viktigare att följa upp. Än viktigare att vara en studentröst också utanför campus. Varken bostadssituationen eller den minskade lärarledda tiden löses längs Fakultetsgatan. Vem är din röst i Örebro kommun och i regionförbundet? Örebro studentkår. Men vad säger den, säger den nåt alls?
Vem är det som bär ansvar för Örebro studentkår och som ska sköta de här uppdragen? En vanlig missuppfattning är att det är kårordföranden. Kårordföranden förvaltar tillsammans med kårstyrelsen Örebro studentkår. Det är kårstyrelsen där ordföranden utgör presidium som ska bedriva det opinionsbildande arbetet, driva studiepolitiken. Högst beslutande organ är däremot FUM. Det är också FUM som röstar om tillsättandet av studentrepresentant-platser. Till FUM röstar du och jag, alla studenter, nu.
Min erfarenhet är att delegaternas engagemang vid FUMs sammanträde är mycket lågt. Frågorna som ligger uppe för beslut genomgås på kafferasten innan sammanträdet drar igång. Beslutsförankringen hos de medlemmar man representerar är minimal. Här saknas helt ordentlig utbildning kring vikten av fullmäktigeuppdraget. Det saknas vägar för ansvarsutkrävning av fullmäktigedelegaterna för deras väljare – studenterna.
Örebro studentkår är visserligen en organisation av studenter för studenter men när åtminstone några av dem är arvoderade och de som inte är det sitter på mycket stort inflytande i ÖS såväl som Örebro universitet krävs professionalism.
Anledningen till den uteblivna professionalismen måste vara okunskap. Intern okunskap inom studentkårens beslutande organ om vad deras uppdrag egentligen är. Okunskap bland de förtroendevalda om vilket ansvar de har. Okunskap bland studenterna om vad de borde utkräva av den organisation som är satt att tillvarata deras rättigheter.
Syftet med kårobligatoriets avskaffande var att skapa ett modernt system för studentinflytande. Jag ställer mig tveksam till om Örebro studentkår gått den vägen. Min ambition när jag valdes in i Örebro studentkårs fullmäktigeförsamling var att bli en del av studentrösten, lyssna på de som valde in mig och låta deras tankar gå vidare i intern opinion och till studentpolitiken i regionen. Jag har sedan ett tag insett att Örebro studentkår helt saknar struktur för sådant studentinflytande. Tänk på det när ni nu går till Kårval.
Mot bakgrund av ovan begär jag entledigande från mitt uppdrag som Sobra-delegat vid Örebro studentkårs fullmäktigeförsamling.
/ Johanna Åkesdotter Sundquist Juriststuderande
Comments