Snacka om att vi lever i en minnesvärd tid. År 2020 kommer för evigt vara förknippat med hur ett mikroskopiskt virus snabbt tog ett fast grepp om mänskligheten och allt den byggt upp. Vår vardag, vår ekonomi och vårt sociala liv. Och det många av oss känner till som ”studentliv” tar sig en stor törn.
Digitala möjligheter i all ära, men ett Zoom-möte är inte värt att kalla studentliv. Studentliv är att ses på campus. Studentliv är att köpa fika i föreläsningspausen och bonda med kurskamraterna över hur man inte fattar något. Studentliv är att hänga i ett för litet föreningsrum, att trängas vid mikrovågsugnarna, att inte hitta en bra pluggplats för sin grupp. Studentliv är att gå på pub eller nattklubb. Studentliv är säkert mycket annat också för dig. Men vad det än är för dig har det med stor sannolikhet vänts upp och ner.
Sektioner och föreningar på Örebro universitet har det svårt. För oss engagerade är det inte nyhetsbrev, en Facebookgrupp eller ett videosamtal vi vill lägga vår tid och energi på. Vi vill alla vara hands-on, men världens händer uppmanas med all rätta vara så ”off” som det bara går. Det gör dock att motivationen bakom engagemanget kan se helt annorlunda ut när man inte får vara på plats och arbeta.
Det är i alla fall högst påtagligt för mig själv. I ”corona-tider” är det ruskigt utmanande att ställa om det ideella Lösnummer till en fungerande och produktiv digital verksamhet med samma dragningskraft som innan pandemin. Jag tycker i alla fall inte att jag lyckats ännu, och här är jag väldigt självkritisk. Men tillsammans med alla ovärderliga engagerade i Lösnummer arbetar vi nu så gott som möjligt för att avsluta vårterminen med flera intressanta texter för er studenter. Och personligen ser jag gärna längre fram än så.
Den 29 april kommer ett digitalt valmöte hållas för flera av Örebro studentkårs poster för nästa verksamhetsår. Bland annat ska en ny ordförande väljas. Så också två nya vice ordföranden. En chefredaktör för Lösnummer ska också väljas – eller väljas om. Jag har valt att kandidera på nytt för posten som Lösnummers chefredaktör. Jag vill jobba med det här mycket roliga uppdraget ytterligare ett år.
Skulle jag få gå in i ett andra år med vetskapen om att jag redan upplevt årshjulet en gång fyller det mig med självförtroende. Man ska ha respekt för tiden det tar att känna sig trygg med en heltidsuppgift, men jag blir – pandemin till trots – motiverad på en slags nystart till höstterminen. Drömmen vore att det blir en nystart med studenter som åter igen fyller campus, en levande introduktion för nya studenter och mängder av kramar mellan återförenade kompisgäng. Men det är såklart en lång väg kvar i världens återhämtning för att det ska bli verklighet.
Som ett sant vårtecken ska jag byta till sommardäck på min bil i helgen. Våren och vårtecken är mäktiga. För även om det är en längre och mörkare tunnel vi denna gång försöker skåda ljuset i så är ett ljusinsläpp ändå ett ljusinsläpp. Jag gillar att ta vara på dem.
Comments