Bristande engagemang, tomma styrelseposter i kårsektionerna och fler än en handfull lediga uppdrag som studentrepresentant . Det är vad pandemin har lämnat efter sig. Men frågan är inte om trenden började tidigare än så.
Varje år delar Örebro studentkår ut ett pris till årets eldsjäl.
Under förra året träffade jag en eldsjäl. Han var en före detta student på universitetet men vann förmodligen inga priser från studentkåren. På hans tid var han inte lika unik. Engagemang var till stor del givet i samband med studierna och eldsjälar gick att hitta lite varstans. Han målade upp berättelser om ett levande campus med utdragna soffor längst studentgatan och sena nätter med ölburkarna högt i luften. Ett driv om att få ett roligt studentliv ledde honom som många andra att lägga timmar och dagar på att driva nationer och pubar.
En mångfald av nationer och pubar brukar vara ett tecken på utveckling för studentlivet på campus. Men Örebro har lagt ner sina nationer, så i vårt fall verkar utvecklingen antingen tagit några steg tillbaka eller skapat en ny väg. Det beror väl på hur man väljer att se på saken. Så vad har förändrats? En gissning är att den sociala utbetalningen från att vara engagerad sjunkit. Studenter finner inte engagemanget lika givande.
En avveckling av detta sorts studentliv där ovvekulturen står i centrum är för många på Örebro universitet och Örebro studentkår ett steg i rätt riktning. Regeldokument, policyer och ändlösa regler har genom åren införts för att skapa lika förutsättningar. Ingen ska bli utelämnad, ingen ska bli felbehandlad. Men kan det ha gått ett steg för långt- där reglerna har begränsat och till slut tagit död på det roliga. Och är det inte i grund och botten det “roliga” som driver en ideellt engagerad student?
Ordet eldsjäl målar även upp en bild av en engagerad student till den punkt att det är hela deras personlighet. Men är det samtidigt inte orimligt att begära den sortens engagemang från studenter som lever på de ynka tusenlappar som utgör CSN? Detta är studenter som bollar heltidsstudier och deltidsjobb för att kanske lyckas lägga några slantar på sparkontot i hopp om att de någon dag ska få ihop till insättningen för sin första lägenhet. Begärs det att dessa studenter ska lägga sina sista lediga timmar på ideellt engagemang? För många kan svaret gladeligen vara ja, om engagemanget kan gå hand i hand med ett socialt umgänge. Men vad händer om det blir för strikt och det roliga plötsligt är borta?
Varje år delar Örebro studentkår ut ett pris till årets eldsjäl. Men för varje år finns det allt färre eldsjälar att välja bland.
———————————————————————————————————————————————————
Bilden är en genrebild.
Comments