ÅSIKT – Skicka in ett debattsvar!
Många är vi som förknippar juletiden med mys och glöggfika, julmust, skinka och senap på vörtbröd samt dofter av apelsin och smaker som saffran och kardemumma. Andra kanske förknippar julen med jobbigt besök av släkten, stress och ångest. Men gemensamt för många är nog drömmen om en jul med vita snödrivor utanför fönstret.
Dock, enligt klimatforskningar, kan drömmen om en vit jul vara just en dröm för kommande generationer då beräkningar visar att chanserna för snötäckt mark minskar radikalt i framtiden. Framförallt om man bor i södra delen av landet. Men inte ens de norra och kallaste delarna i Sverige är skonade. Forskningen är enig om en avsevärd minskning av snön i nästan hela landet. Statistik visar även på att snötäcket, främst i södra Sverige, har successivt minskat genom åren. Orsaken? Klimatförändringar.
I samband med ökade växtgasutsläpp ökar hushållens elkonsumtion under vinterhalvåret med sin största peak under julledigheten. Hushållen gör av med betydligt mer energi under julen. Att se på TV, värma glögg, laga julmat och ha julgranen tänd är de största elbovarna. Trots detta är konsekvenserna tämligen låga. Som motvikt till hushållens ökade elkonsumtion under december månad finns en minskning av elbolagens inkomster. Förklaringen går att finna i det faktum att majoriteten av industrierna har stängt före, under och efter jul. Den totala energiförbrukningen minskar alltså vid jul till följd av att industrier och företag har stängt. Energiföretaget Fortum beräknar att den går ner med 15-20 procent under julhelgen jämfört med en vanlig helg.
Men om man ser bortom julledighetens energiparadox kvarstår fortfarande ödesdigra konsekvenser för vår jord, förutom besvikelsen över en grön jul, till följd av ökad global uppvärmning. Enligt WWF bidrar klimatförändringarna till att livet försvåras ytterligare för de allra fattigaste då ohälsa och sjukdomar sprider sig fortare. Skördar blir sämre och slås oftare ut, fiskebestånden i områden som är kända för sin tropiska miljö försämras, många är där helt beroende av lokalt fiske. Den ökade temperaturhöjningen i världen kan även leda till att polarisarna smälter vilket i sin tur skulle leda till att havens vattennivå stiger. I praktiken innebär detta att länder som till exempel Bangladesh, Indien och delar av Holland läggs under vatten. Klimatförändringarna påverkar inte bara människan utan även djur och natur. Djur, växter och bakterier skulle kunna komma att förändras på så sätt att en del arter dör ut medan andra sprider sig. Tropiska sjukdomar som kolera och malaria kommer då kunna spridas till områden som tidigare varit för kalla. Den globala uppvärmningen ställer hela världen inför stora utmaningar.
Vad innebär då detta oss julfirare? Ska man skippa Kalle Ankas jul den 24 december och istället låta teven stå avstängd? Låta julpyntet ligga kvar i en låda i källaren för gott? Bära ut julgranen? Enbart äta kall julmat? Riktigt så enkelt (eller kanske jobbigt) är det inte. Självklart är det bra om gemene man har ett miljötänk i sin vardag och är medveten om sin energiförbrukning, många bäckar små gör en stor å sägs det. Men när det kommer till kritan är det stora problemet inte hur energin förbrukas utan snarare hur den produceras. Klimatförändringarna är ett problem i ett större sammanhang. Många insatser från politiskt håll har gjorts och görs fortfarande. Men jag skulle vilja hävda att politiken har gjort en felaktig analys. Den globala uppvärmningen måste lösas strukturellt. Och den viktigaste aktören för detta är inte politiken utan marknaden.
Den genomgående trenden som vi har kunnat se i svensk miljöpolitik är tron om att höjda miljöskatter är rätt väg att gå för att minska de svenska utsläppen. Detta är långtifrån rätt väg utan snarare en mycket farlig väg då skattehöjningarna inte gör mer än att motverka sitt långsiktiga syfte. Det våra politiker hittills har gjort är att lindra symtomen istället för att bota sjukdomen. Istället för att politiken höjer skatterna, någonting som ger upphov till stora konsekvenser för såväl tillväxt som sysselsättning, borde man istället subventionera innovativa lösningar inom energiproduktionen. Tittar man på börsen idag ser man en uppsjö av olika klimatföretag och gröna bolag vars hela affärsidé grundar sig på att utveckla tekniken inom energiproduktion, exempelvis inom sol- eller vindkraft. Och det tillkommer ständigt nya bolag på marknaden med samma mål och affärsidé. Dessa bolag banar väg för en ny framtid och är helt rätt i tiden. Vi har tekniken, kunskapen och möjligheten till att erhålla ny forskning. Det som fattas är att politiken tar ett starkt ställningstagande och går samman med marknaden. Genom att bidra den finansiella sektorn med olika subventioner kan man motverka klimatförändringarna utifrån ett långsiktigt hållbart perspektiv.
Comments