I över hundra år har lärare undervisat i sexualkunskap utan utbildning i ämnet. Det var inte förrän 2020 som regeringen beslutade att alla lärarstudenter från och med 2021 ska få undervisning i ämnet vid landets högskolor och universitet. För att uppmärksamma den historiska kampen om allas rätt till en bra sexualundervisning blickar Lösnummer bakåt i tiden med start år 1897.
Ända sedan 1897 har sex-och samlevnadsundervisningen varit föremål för diskussion i Sverige. Då handlade det om att undervisningen skulle bli obligatorisk i skolan, vilket den blev 1955. Sedan dess har kampen handlat om att alla elever ska ha tillgång till en bra ämnesövergripande sexualundervisning, bland annat genom att lärare ska få utbildning i ämnet. Nu står det klart att lärare ska utbildas i sex, relationer och samtycke med start höstterminen 2021. Lösnummer blickar bakåt och uppmärksammar de historiska händelser som möjliggjort framgången.
1897
Karolina Widerström sådde det första fröet när hon tog initiativ till att förmedla sexualundervisning för lärarinnor och unga kvinnor. Hon var Sveriges första kvinnliga legitimerade läkare. Bland annat skrev hon en uppsats kallad ”det qvinnliga könsorganet”, vilket var väldigt modigt att skriva om på den här tiden då bilder på, och läran om, det kvinnliga könsorganet ansågs främmande. Av de föreläsningar hon höll i Stockholm för inbjudna lärarinnor och unga kvinnor öppnade hon upp ögonen för stadens flickskolor att inleda ett samarbete med henne.
Karolina Widerström 1856–1947, en svensk pionjär inom kvinnors rättigheter och sexualupplysning. Foto: Kvinnliga Akademikers Förening
1901
Karolina Widerström får därmed förtroendet att hålla de första lektionerna i sexualhygien för flickor mellan sju och tolv år på flickskolor i Stockholm. Tillsammans med förskollärare på skolorna ville de arbeta för att införa sexualundervisning i hela landet, men tiden var ännu inte riktigt mogen.
1910
Ett försök att införa obligatorisk sexualundervisning i skolan framfördes via en motion till riksdagen. Motionen avslogs men inte med enhällighet, vilket lämnade en liten gnutta av hopp kvar. Samtidigt klubbades lagen om Lex-hinke igenom, vilken förbjuder spridning av information om preventivmedel och var gällande 1911–1938.
1918
Hoppet väcktes återigen till liv när det nu publicerades en kursplan för sexualundervisning. Idén kom från en läkare som tillsammans med en kommitté hade i uppgift att minska antalet av sexuellt överförbara infektioner som drastiskt hade ökat i landet. Läkaren skrev då en hel kursplan för sexualundervisning som senare kom att publiceras och bli ett viktigt stöd för sexualundervisningen.
1924
Det är fortfarande förbjudet att informera om preventivmedel, vilket inte hindrar pionjären och RFSU:s (Riksförbundet för sexuell upplysning) grundare Elise Ottesen Jensen. Hon håller nämligen sitt första föredrag i Grängesberg detta år och informerar fattiga män och kvinnor om sexualpolitik samt argumenterar mot de lagar som förbjuder abort och upplysning om preventivmedel.
”När man kom ut i obygden sa kamraterna som arrangerat mötena: ”Var försiktig för polisen är här med pennan i högsta hugg”. Polisen var efter mig, för att prata om preventivmedel var förbjudet. Jag gjorde det naturligtvis ändå. Det var det nödvändigaste av allt jag sa”, säger hon i SVT dokumentär.
Trots att det var förbjudet att prata om preventivmedel delade hon ut kondomer och pessar efter föredragen som hon hade med sig. I många år framöver fortsatte hon att hålla liknande föredrag på skolor.
1942
Tabun kring sexualundervisning slocknade när regeringen rekommenderade alla skolor att införa sexualundervisning som ett frivilligt skolämne.
1945
Till följd kom världens första handledning för lärare inom ämnet, vilken blev en trygghet för många eftersom de själva inte hade någon utbildning i sexualkunskap.
1954
Första lektionen i sexualkunskap hölls i skolradion, det var lektor Torsten Wickbom som undervisade för elever i Katrineholm. Undervisningen visade på bristfällig kunskap då Torsten lärde ut om den så kallade mödomshinnan, som vi idag vet är en myt.
”Torsten: Hos unga flickor så är slidmynningen dels stängd av den så kallade mödomshinnan, den brukar gå sönder vid första samlaget och finns bara kvar sen som ett litet ärr.
Elev: Kan den inte gå sönder annars också genom till exempel en sträckning?
Torsten: Jodå det är mycket vanligt vid vissa idrotter, ridning och cykelåkning och förresten det händer inte så sällan att den går sönder vid oaktsam tvättning. När den går sönder blir det en liten blödning och ibland gör det lite ont också”.
Att tala om mödomshinnan är ett sätt att kontrollera kvinnors sexualitet, idag talas istället om slidkransen som inte kan spräckas av vare sig penetrering, föremål eller träning.
1955
Efter närmare ett halvt sekel av strider blev nu Sverige det första landet i världen att införa obligatorisk sexualundervisning i skolan. Men alla var långt ifrån glada. Det skrevs brev till landets skolor med uppmaningar att hålla avstånd från Elise Ottesen Jensens inflytande. Uppmaningarna fick inte gehör. I stället fortsatte Ottesen att undervisa tusentals lärare i sexualkunskap, eftersom det var viktigt att lärare skulle få utbildning inom ämnet. Det fanns alltså mer att eftersträva och därför nöjde man sig inte riktigt än.
1961
Elise Ottesen Jensens föreläsningar blev nu så populära att de började sändas i TV. I en tv-sänd undervisning för andra klass elever i Näsby parks skola 1962 säger hon så här:
”Alla mammor har en springa för att det ska komma fram frön till äggen och för att barnen ska ha en väg att komma ut. Och alla pappor har frön inom sig som kommer ut genom röret i lemmen som gossar har. Med den kan pappan forsla dem in i springan hos mamman och in i ägget, och då börjar du växa där!”
1964
Utöver anatomi skulle sexualundervisningen nu innehålla samlevnadsfrågor också, som sociala frågor, normer, relationer och därmed bli mer ämnesövergripande vilket framkom i utredningen “ussu” (utredning rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings-och upplysningsarbete). Den första utredningen i världen inom ämnet men även den hittills längsta i Sverige eftersom det tog tio år att genomföra den.
1977
Till följd kom en ny lärarhandledning, men det var upp till lärarna själva att bedöma hur materialet skulle användas.
1989
Som komplement till skolans nuvarande sex- och samlevnadsundervisning genomförde RFSU den första utbildningen för ungdoms informatörer. De samtalar utifrån en positiv sexualsyn kring kropp, sex och relationer och går idag att bokas av skolor, HVB-hem, kriminalvård och fritidsgårdar runt om i Sverige.
RFSU undervisar elever i sex- och samlevnadskunskap. Foto: Daniel Ivarsson, RFSU.
1999
En granskning av Skolverket genomfördes om den relativt nya sex-och samlevnadsundervisningen. Det visade sig att enbart ett fåtal skolor hade nedskrivna mål för sin sex-och samlevnadsundervisning. Både planerade och spontana aktiviteter i undervisningen förekom med störst fokus på anatomi, vilket försvårade målet om att sex- och samlevnad ska vara ett ämnesövergripande kunskapsområde.
2017
En hashtag växer till flera och metoo undgår inte någon, särskilt inte regeringen som vidtog flera åtgärder det här året. Skolverket fick pengar för att utveckla sex-och samlevnadsundervisningen och arbetet mot kränkande behandling i syfte att stärka arbetet mot sexuella trakasserier. En ny sexualbrottslagstiftning föreslogs med fokus på frivillighet och trädde i kraft 1 juni 2018. Även Skolinspektionen fick i uppdrag att granska sex-och samlevnadsundervisningen i skolan, alltså 18 år efter att den senaste utredningen genomfördes. Resultatet publicerades 2018 och visade att många lärare tyckte det var svårt att undervisa om sex och samlevnad, de ville ha mer utbildning i frågor som rör normer och HBTQI+.
2019
För att vända trenden väljer RFSU att stötta lärarna genom att lansera “vecka sex”, som innebär att både lärare, lärarstudenter och övrig skolpersonal får ta del av workshops och seminarium som anordnas av RFSU.
3 september 2020
Regeringen ger gehör för de utredningar som gjorts och publicerade nyheten om att alla lärarstudenter ska få utbildning i sex, samlevnad och relationer.
1 januari 2021
Det nya examensmålet i lärarutbildningen införs och tillämpas höstterminen 2021.
Hösten 2021
Undervisningen i sex, samtycke och relationer börjar nu tillämpas på de flesta universitet och högskolor runt om i landet. Vid Örebro universitet ska undervisningen till en början integreras i inledningskursen på lärarprogrammet som kallas “utbildningsvetenskaplig kärna 1”.
——————————————————————————————————————–
Är du förstaårsstudent och har läst inlednings kursen utbildningsvetenskaplig kärna 1? Just nu söker vi efter intervjupersoner till nästa artikel om ämnet. Tveka inte att höra av dig till chefredaktor@losnummer.se om du är intresserad!
Comments