Förra året stod det klart att alla nya lärarstudenter vid landets universitet och högskolor ska få utbildning i sex, samtycke och relationer från och med höstterminen 2021. Det här innebär att många lärare undervisar, och har undervisat, i ämnet utan utbildning. En av dem är Julia Gustafsson, 26, som nu till våren ska undervisa i ämnet för första gången. Hur går tankarna? Det har vi på Lösnummer tagit reda på!
Julia kliver in i hallen i en gul täckjacka med luva på. Hon har promenerat i regn från gymnasieskolan hon arbetar på centralt i stan hem till mig på väster. När hon kliver in i hallen tar hon av sig sin vinröda fjällräven kånken från ryggen och ställer den på golvet som följs av ett dunst.
– Oj, här var det mycket läroböcker, säger jag med lätt skratt.
Julia skrattar till och instämmer.
Medan jag hämtar ett glas vatten sätter sig Julia i sängen, som för tillfället är den enda lediga platsen att sitta på i lägenheten på grund av en sen soffleverans. I våras tog hon sin examen som gymnasielärare och har sedan dess arbetat på en gymnasieskola centralt i stan. Här har hon fått undervisa i olika ämnen beroende på vilka vikariat och tjänster som är lediga. Ibland har hon fått undervisa i sina huvudsakliga ämnen, svenska och idrott, men till våren ska hon fylla ett vikariat i naturkunskap.
– Det känns kul såklart, men lite skrämmande! Sexualundervisningen är en del av naturkunskapen som jag inte fått tillräcklig utbildning i, säger hon och tar en klunk av vattnet som jag ställt fram på sängbordet.
Som naturkunskapslärare berättar hon att de inom lärarprogrammet fått grundläggande kunskaper i sexualkunskap som är kopplat till det biologiska och kroppsliga, medan övrig undervisning om sociala aspekter, som normer och relationer, har uteblivit.
Hon är däremot inte ensam om att tycka att det känns aningen skrämmande att undervisa i ämnet. I en undersökning som gjordes av Skolinspektionen 2018 framkom nämligen att flera lärare tycker det är svårt att undervisa om sex och samlevnad, de vill ha mer utbildning i frågor som rör just normer och HBTQI+. Tack vare undersökningen är det först nu, 66 år efter att sexualundervisningen blev ett obligatoriskt ämne i skolan, som nya lärarstudenter ska få heltäckande utbildning i ämnet.
– Det är jättebra! Idag blir fler personer upplysta och pålästa om den problematik som finns runt ämnet, såsom vikten av ömsesidighet och samtycke. Det här betyder att lärare behöver hänga med i utvecklingen och få med sig rätt kunskaper, säger Julia och blickar ut mot fönstret där ljudet av ett par bilar passerar.
Men likt många andra lärare önskar hon att utbildningen om sex, samtycke och relationer hade införlivats mycket tidigare i lärarprogrammet. Hon minns den sexualundervisning hon själv fick som elev. Då delade hennes lärare upp killar och tjejer för sig och fokuserade undervisningen enbart på könstillhörigheter. Det kunde handla om penetration, menstruation och graviditet och det fanns inte någon vidare förståelse om genus, samtycke, trauma och identifikation som oftast hänger samman med sexuella upplevelser. Samtidigt kan hon förstå att det blivit så.
– Eftersom lärare inte fått någon utbildning i ämnet har kursplanen varit det enda att förhålla sig till, men den är i sin tur inte till särskilt stor hjälp för hur undervisningen ska planeras.
Julia scrollar igenom RFSU hemsida, och tipsar lärarstudenter att ta del av deras program om sexualundervisning.
Hon lyfter och vänder på några kuddar i sängen för att hitta sin Iphone som hon till slut hittar under sitt högra ben. Hon letar fram kursplanen på Googles söksida och säger att den inte alls är särskilt detaljerad utan mer övergripande. Här står vilka mål som ska uppnås men inte hur. På så vis kan en lärare välja att enbart begripa ett ämne och utesluta andra. Därför har undervisningen i stället hängt på hur väl läraren är intresserad av att engagera sig och införskaffa egen kunskap i ämnet.
– Sen har ju lärare så himla mycket att göra ändå så egentligen finns det ingen tid över till att göra egen research, säger Julia och funderar på hur hon själv ska utforma sin undervisning till våren.
Kursplanen tycks inte vara henne till särskild stor hjälp, men redan nu växer idéer fram inom henne om hur hon ska lägga upp sin undervisning.
– Jag vill alltid undervisa inkluderande och normmedvetet, och redan idag jobbar jag mycket med öppna diskussioner i klassrummet utan att påpeka att något är rätt eller fel eftersom alla har rätt till sina olikheter, säger hon och lyfter att det här är något hon kommer fortsätta att göra i undervisningen framöver.
Samtidigt verkar hennes största utmaning vara att försöka inkludera alla perspektiv i undervisningen utan att missa något.
– Här hade jag verkligen önskat att få utbildning från lärarprogrammet i ämnet för att veta vad man ska fokusera på eller lyfta för just nu vill jag få med allt, säger hon och fortsätter.
– Det är ett så brett ämne som går in i så mycket så jag blir lite vilsen vart jag ska börja någonstans.
Ett tips som hon vill dela med sig av till de lärarstudenter som inte får någon utbildning i ämnet är att ta del av RFSU:s (Riksförbundet för sexuell upplysning) program. Bland annat anordnar de varje år, under vecka sex, workshops och seminarium för både legitimerade lärare och lärarstudenter i syfte att öka deras kunskaper i ämnet.
– Det känns tryggt att ha det stödet och det är helt gratis, säger Julia och går ut mot hallen för att ta på sig sin gula täckjacka och vinröda fjällräven kånken för att promenera hem i regnet.
Comments