Ordet semla kommer ursprungligen från latinets Simila, och betyder mjöl. Den historiska grunden är ett fastlagsbröd som successivt har utvecklats till att bakas med olika sädesslag, med eller utan kryddor och ätits torr eller saftig med eller utan mjölk.
Det som vi kallar klassisk semla med mandelmassa och vispgrädde introducerades först någon gång runt sekelskiftet och har blivit omåttligt populär, bara imorgon sälj runt 6 miljoner stycken.
Det finns sedan ett par år tillbaka ett vinnande koncept för att bli en framgångsrik semmelbagare och receptet är enkelt: ta vilket populärt bakverk som helst och lägg till nått med semla: semmelkladdkaka, semmelwrap, semmelpaj, kanelbullesemla, wienersemla, lussesemla och semmeldipp – de säljer alla som smör, eller delas i vart fall mycket på sociala medier.
Den som tycker att framgångsreceptet är ett hån mot semlan och känner sig sekundärkränt rekommenderas sluta läsa nu innan jag avslöjar årets nyheter som cirkulerar i sociala medier: nachosemla och falukorvssemla. Många drar på smilbanden när de ser dem, men nättrollen frågar sig om det finns någon som helst respekt kvar för hur man kan behandla en semla.
Viss ledning kan kanske ges av Pressbyrån som tidigare i vintras kombinerade korv och lussebulle till Lussekorv. Svaret är därmed att nej, det finns ingen gräns för PR-bagarna. Den yttersta gränsen sätts av marknaden och än är den inte mätt.
Men medan PR-bagarna fortsätter lansera idéer och skeptikerna spekulerar om semlan har blivit urgröpt för sista gången, kan undersökningar lugnande konstatera att semmelinnovationerna inte utgör ett hot. Nachosemla, falukorvssemla och andra innovationer kan kanske kvala in som semlor rent tekniskt, men det finns bara en variant som folk vill ha i verkligheten. Den klassiska.
Comments