Tisdagen den 13 mars uppmärksammades källkritikens dag för andra året i rad. En dag som säger en hel del om den tid vi lever i. I en tid där traditionella medier, som våra främsta informationskanaler, har fått backa för de sociala medierna. En tid av twittrande presidenter, snabba delningar och gilla-markeringar. En tid av desinformation, där vem som helst kan publicera vad som helst-information, som kan nå hur långt som helst.
Miriam von Schantz, som lägger fram sin avhandling i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet, säger att sanningsbegreppet är under uppluckring och att människors beredskap behöver stärkas. Målet med hennes avhandling är att ta fram förslag på hur lärare och annan undervisande personal kan använda metoden för att träna barn, unga och vuxna i källkritik. Hennes avhandling tar avstamp i fiktiva dokumentärfilmer som sex deltagare fått bearbeta, diskutera och analysera över tid. Deltagarna följdes sedan upp nio månader efter sista mötet och det var då tydligt att deltagandet i studien hade bidragit till att stärka deras källkritiska förmåga.
Det är precis där vi måste börja. Precis som med så mycket annat, i skolan. Spridningen av desinformation verkar nästintill omöjlig att undvika, och av den anledningen är det av stor vikt att den enskilda personen är utrustad med rätt verktyg för att kunna hantera den. En viktig tumregel i det källkritiska tänkandet bör vara, att bli extra ifrågasättande varje gång vi läser något som bekräftar vår världsbild. Källkritiken måste förenas med en form av självrannsakan.
Det är 2018 och det är valår. Integration och frågan om invandring hör till de viktigaste valfrågorna för väljarna. Två frågor som väcker mycket känslor. Källkritiken är därför viktigare än någonsin, då spridningen av desinformation kan vara ett direkt hot mot demokratin. Vi behöver inte blicka alltför långt tillbaka i historien, för att förstå vilka enorma konsekvenser det kan få. Vem, varför, hur och när är de fyra viktiga källkritiska frågorna som jag fick lära mig under min tid i skolan. Det är fyra frågor som kan rädda världen från twittrande presidenter, som vinner val på lögner. Fyra frågor som kan bidra till att skapa informationsfred, av det informationskrig som idag råder. Vi har gjort det förut. Skapat fred av krig. Vi kan göra det nu också!
Comments