ÅSIKT – Skicka in ett debattsvar!
Nåja, vad är väl en lärares undervisning i klassrummet… Den kan vara dötrist och långtråkig eller alldeles… alldeles underbar!
Nyligen skedde utdelningen av Pedagogiska priset och vi fick glädjande nyheter att dela med oss av: hela 241 studenter nominerade lärare från våra olika institutioner. Det visar på att det verkligen finns bra lärare i våra föreläsningssalar, klassrum, kök och labb.
Pedagogiska priset är den gång under året då lärare blir uppmärksammade och två av dessa blir hyllade inför studenter, kollegor och universitetsledning. De lärare som anses ha allra bäst pedagogisk förmåga, kommunikation med sina studenter, passion för sin undervisning och ett kritiskt förhållningssätt blir, genom Pedagogiska priset, belönade för det.
Tyvärr är det ett faktum att dessa kompetenser endast är en saga i många föreläsningssalar – men ska vi bara acceptera oskickliga lärare med bristande kompetens, utan pedagogisk förmåga och som helst av allt bara skulle vilja gå därifrån? Ska vi stanna hemma från föreläsningar och bara läsa PowerPointen som läggs upp på Blackboard, eller ska vi gå på föreläsningen som är planerad för vår skull, lära oss något mer än det som står i böckerna och blir mer engagerade i ämnet som berör våra framtida yrken?
Utbildningen ska hålla hög kvalitet, det är vår rätt. Universitetet arbetar med att kvalitetssäkra undervisningen, stöttar med kompetensutveckling och ökar pedagogiska incitament, men hur ser verkligheten i föreläsningssalarna egentligen ut? Hur kan en kvalitetssäkra all undervisning? Måste studenter ha turen med sig i frågan om huruvida de får en engagerad och skicklig lärare? Kommer andra studenter från andra lärosäten, eller som haft andra lärare, vara skickligare i vissa situationer i arbetslivet på grund av detta?
Okej, så universitetet har ett lagstiftat ansvar för dessa frågor, men vi behöver fundera på vad vi studenter kan göra istället för att bara acceptera opedagogiska lärare, gå ifrån föreläsningen under rasten eller helt strunta i den viktiga lärarledda tiden.
Kommunicera– prata med kurskamrater om de också känner som du gör. Prata med läraren, men på ett konstruktivt och bra sätt, utan personliga påhopp. Förhoppningsvis möter hen dig med förståelse och förbättring. Prata med kursansvarig, programansvarig eller enhetschef.
Prata med din kårsektions utbildningsbevakare – du vet väl att alla kårsektioner har en utbildningsbevakare som arbetar för att utbildningen ska bli så bra som möjligt? Ta kontakt med dem och framför era åsikter. De i sin tur kan koppla in mig, vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar, eller Örebro studentkårs student- och doktorandombud Albina Hoti. Henne kan du även kontakta på egen hand.
Använd kursutvärderingar – dessa mail som kommer i slutet av varje termin, är de väldigt onödiga eller väldigt värdefulla? Om du tar ditt ansvar och din rätt att använda dem så är de ett bra verktyg för kvalitetsförbättring och att utöva studentinflytande. För fram åsikter på ett konstruktivt vis, förklara vad du anser behöver förbättras men även det som är bra, utan att göra personliga påhopp. Universitetet, tillsammans med Örebro studentkår, gör dessutom en renovering av kursutvärderingarna för att de ska bli ännu bättre och lyfta fler relevanta frågor för studenterna. Jag arbetar från studentkåren och ser till att våra och studenternas åsikter inkluderas i arbetet för att frågorna ska lyfta olika typer av perspektiv som studenterna kan uppleva under kursens gång.
Engagera dig– en kan klaga, men en kan även göra en stark insats för sig själv och för andra studenter. Sök till att bli studentrepresentant under det just nu pågående Kårvalet eller via din kårsektion, ställ upp i val för en styrelsepost och inte minst – gå på kårsektionsmöten och se till att lyfta dina åsikter då tillfällen ges.
Så, nu tar vi ansvar över vår utbildning och gör det bästa av vår studietid – tillsammans!
Lizette Johansson Vice ordförande med utbildningspolitiskt ansvar, Örebro studentkår
Comentários